Semesterort i träda

En horisont värdig vykort

Utsikt över Medelhavet. Omålade husfasader skiljer ut fattigare kvarter från rikare.

Gaza hade kunnat vara en semesterort. En vacker sandstrand sträcker sig längs hela kustlinjen, från Egyptens gräns till Israels. Utanför ligger Östra Medelhavet öppet. Vänder man blicken inåt land på rätt ställen ser man moderna hus och gröna kullar.

Stranden, havet och en israelisk patrullbåt vid horisonten

De idylliska synintrycken försvinner snabbt. En stor majoritet av Gazas befolkning är första, andra, tredje och fjärde generationens flyktingar från Israel eller andra delar av Palestina. Flyktinglägren finns överallt. De har för decennier sedan upphört att vara primitiva tältstäder utan består nu istället ofta av tätt byggda huskluster.

I de mer avskiljda lägren är fasaderna sällan målade, vilket är ett tecken på relativ fattigdom. På andra ställen har flyktinglägren växt samman med de gamla städerna och är svåra att urskilja. Ett kännetecken för att identifiera dem är dock de färgglada murarna utanför FN-organet UNRWA:s skolor.

Obefintlig sophantering sätter spår utanför de glesbefolkade strandhotellen.

Vi är på väg till vår övernattningsplats, hos en familj inne i Gaza stad. Efter alla nya intryck är det avslappnande när den bekanta havsbrisen tränger in genom nervevade bilrutor. Men inte heller luktintrycken består. Strax innan vi kör över en minimal bro slår en stank av sopor och avföring upp. Inåt land syns en vattensamling som förefaller fungera både som soptipp och utlopp för ett avloppssystem. Under bron rinner det stinkande vattnet rakt ut i havet.

Eftersom reningsverket är sönderbombat rinner avlopp rakt ut i havet. Foto: Faraj Abu-iseifan